Skaparglädje och tåg-åkande

Hösten har intagit Sverige, och här sitter jag i Malmö. Relativt nyinflyttad och ny-installerad i vårt fina arbetsrum, som vi numera har plats för hemma. Lyx och lycka i dess renaste form. Blickar ut över vår soliga innergård, där lövträden har börjat rodna och skifta färg.

Vi har blivit skåningar igen. Det trodde vi inte för 6 år sedan när vi tog vårt pick och pack och flyttade från Helsingborg. Men nu är vi här! Jag ser fram emot att landa mer här i Malmö och känna mark under fötterna, efter att precis ha bott drygt ett halvår på annan ort än “hemma”. Nu är det här hemma. Men det där med att landa, det är fortfarande lite svårt. För ännu är jag inte i Malmö på heltid - jag har nämligen råkat gå och bli student för Högskolan för scen och musik i Göteborg nu i höst.

Ett par timmar i veckan studerar jag numera clownteknik på Valand i Göteborg. Efter att ha haft ett sjok med clownteknik på en tidigare utbildning har jag alltid längtat efter mer av denna ljuvliga konstform. Plötsligt ramlade jag över en högskolekurs på 50 % som jag blev antagen till i Göteborg. I slutet av september drog vi igång. Min längtan efter att “landa i Malmö” kom genast i andra hand, så fort jag varit på första kurstillfället. Ibland kommer man till rätt plats i rätt tid, och det här är precis ett sådant tillfälle.

Tacksam över att få gå en kurs som berör och utmanar oss i sårbarhet, nyfikenhet, lekfullhet och begreppet “att vara människa”. Vår lärare har beskrivit clown som att man söker sig till “tillståndet man var i som barn, innan man blev tillsagt att man var för mycket”. Så där är vi och utforskar varje vecka. Jobbar med vårt inre barnaskap och vår skaparglädje - och det är fantastiskt roligt och lärorikt och rörande. Varje vecka.

Tacksam och taggad på vad hösten har att ge mig. Jag tar gladeligen emot och lutar mig tillbaka på min skrivbordsstol. Stirrandes ut på den soliga hösthimlen och de rodnade träden, som skapar skuggspel på vår innergård.